alexandrasbloggliv

Ville lägga upp min förlossningsberättelse också, nu när jag äntligen har möjlighet att lägga upp korten på den. Skrev upp hela händelseförloppet redan några dagar efter, eftersom jag då hade det färskt í minnet. Man glömmer ju så fort alla små detaljer.

Det hela började den 1 maj. Då började jag få sammandragningar som kom var 10 minut. Dom gjorde inte alls ont, men jag kände att det nog kanske är pågång nu! :) Wiee spännande :) Äntligen kanske vi skulle få träffa vår lilla skrutt. Men sen hände inget mer.

Sammandragningarna kom regelbundet var 8-15 minut hela veckan sen, men det gjorde aldrig ont eller nåt sånt.

Fredagen den 7 maj hade vi tid hos BM, dagen efter BF. Hon kände på magen, och sa att vi kommer få vår bebis innan helgen är slut! Hon trodde till och med det skulle ske inatt. Så hon sa att vi skulle gå hem, ta en mysig lång lunch, se på film, mysa och färdknäppa (!).

Så vi åkte hem och bäddade ner oss. Detta var kl 12. Kl 14 sätter värkarna igång. Nu är det på riktigt!
Värkarna kom var 10 minut ungefär, och kändes, men gjorde inte så ont.
Så vi gick och la oss i soffan och spelade worms. Drack även smoothies och åt smörgåsar.

På kvällen kl 9 gick vi ner till och köpte pizza som vi delade på, och godis.
Dom på pizzerian trodde knappt att jag var gravid, men bjöd på pizzan så vi skulle ha energi till inatt.
Kl 12 gick jag och la mig, då kom värkarna var 8 minut och gjorde mer ont. Testade min TENS som hjälpte, men alvedon gjorde det inte. Ringde förlossningen som sa att jag skulle ta en dusch, och ringa tillbaka när värkarna kom var 3 minut. 

Tog en dusch, och gick och la mig igen. Vaknade på varenda värk, och nu hjälper inte TENS längre.

Kl 3 kommer värkarna varannan minut. Går runt i lägenheten och försöker tänka på annat, och ringer förlossningen, som ber oss komma in. Men säger att vi får vara beredda på att få åka hem igen. Brukar ju ta lång tid för förstföderskor. Men vi packar våra väskor och åker in tiill BB.

03.20 skrivs vi in, och dom sätter CTG för att kolla värkar och hans ♥-slag. Bm tittar hur mycket jag är öppen och det visar sig vara 5 cm! Vi får stanna :)


Vilken lättnad. Så jag får börja med lustgas. Det var riktigt skönt, mjukade av topparna som gjorde så ont.

 
Måste ju SMSa att vi får stanna :)



Sen hände inte så mycket, jag fortsatte med lustgasen. Dom tyckte även att Thomas skulle testa, vilket han gjorde. Blev som på fyllan.
Vi hade tagit med oss massa filmer och datorn, det kunde ju ta tid det här. Jag provade olika sittställningar, och somnade tillslut på alla fyra i sängen. Som sagt hade vi med datorn, men den sattes aldrig igång.

Kl 6 kommer hon in och mäter igen, och då är jag öppen 7 cm.
Det gör mer och mer ont, och tillslut hjälper inte längre lustgasen. Undersköterskan säger att jag kanske ska testa EDA ändå, är en väldigt  bra metod. Funderar en stund. (2 minuter) :), och ber om att få det. Som tur är så är det en lugn kväll, bara en till som föder. Så läkaren kunde komma direkt. 06.30 ber jag om EDA, och 07.20 sätts den in. Vad skönt det känns!

Nu kan jag slappna av och sova.  Trodde jag... 1.5 timme senare så trappas EDAn av, och kl 09.00 ska dom sätta in en elektrod på hans huvud, samtidigt tar dom vattnet. Går på toaletten, och tycker mig känna slemproppen, men den kommer aldrig. Ställer mig igen i sängen på alla 4, och det börjar kännas som jag behöver gå på toa.

Krystvärkarna har börjat! Nu äntligen är det dags. Snart får vi träffa vår lilla skatt. Får först sitta på en pall, med Thomas bakom mig. Skriker för full hals, men då säger BM att jag ska skrika inombords. Känner att han är påväg ut nu. Sitter inte på pallen så länge, utan får snabbt gå tillbaka till sängen. Där får jag ligga på sidan, med ena benet på en anordning. Sen efter bara några krystvärkar så är han ute. Kl 10.14.

Att föda är det häftigaste jag gjort! Fick efteråt veta att han kom ut med handen i ansiktet. Men det gick bra ändå som tur var ♥